____________________________________________

När jag blir stor
ska vi bo
bland molnen

Lite svart, lite vitt,  framför allt därimellan
det kommer vara så bland molnen.


____________________________________________



tisdag, men det känns som måndag.
jag lullar runt och tror det är jul-lov redan nu.
jag skjuter upp saker, paketen blir aldrig inslagna,

jag läser lite i böckerna,  tycker det är intressant, det är det här jag vill.
avslag från göteborg idag, det känns befriande. då slipper jag stå där i valet
och kvalet. skönt att avslaget inte var personligt, skönt att det inte behövde ligga
på mig över huvud taget. ibland är det skönt , att inte behöva vara den som tar
beslut. inte varje dag det händer. ändå anser jag att ta beslut - handlar om ansvar
över ens liv . och det vill jag definitivt ha. Ett eget ansvar över mitt l i v .



kan man sakna människor så det gör ont i hjärtat ?
det gör jag just nu . frida håkansson. kom till kalmar
stad, så jag kan krama dig och skratta och skoja
- du ska veta , att det är sånna som dig som gör thesso
lycklig, sådär busig , galen, tokig och ännu mer lycklig.


Nu ska jag träna . . .
det är hårda bud.


/ T

Jag känner mig mer levande än vad jag har gjort på flera år..
Det är dax nu, det är så himla mycket dax att släppa taget,
och jag vet...att jag har.. jag citerar melissa horn - "tagit steget ur vår sista dans"

äntligen känner jag att jag kan slå ut armarna och känna mig fri.

jag kommer aldrig glömma dig, alltid ha kvar dig i en liten del utav mitt hjärta.
men det är dax att någon får möjligheten att vinna det igen..

platsen har tidigare varit upptagen.
det handlar inte om att jag glömt eller förträngt någonting.
Det handlar om en process i mig , som äntligen nått sitt slut.

det handlar inte om att känslor försvunnit eller känslor kommit tillbaka,
det handlar om att våga känna igen. på riktigt.



folk kan tycka att jag träffat allt för många, dejtat, pratat, grejat,
allt - för att kunna gå vidare, leva, i alla fall försöka.
det kan vara svårt att förstå för er, men man måste pussa många grodor
för att finna den rätta. jag har medvetet valt att leva loppan, testat mig fram.
men det jag inte visste , var att processen i mig inte var färdig.

det tog två långa år. två korta år, två händelserika år,
två år fyllda av svek, smärta, tårar, skratt, nya människor,
insikter, drömmar, äventyr. två år .



här står jag den 12 / december 2010 och känner att,
den 24 november var ett avslut, på riktigt.
och inget kan ändra på det som hände!


" i know everything is alright
everything´s alright "


/ T