Jag känner mig mer levande än vad jag har gjort på flera år..
Det är dax nu, det är så himla mycket dax att släppa taget,
och jag vet...att jag har.. jag citerar melissa horn - "tagit steget ur vår sista dans"

äntligen känner jag att jag kan slå ut armarna och känna mig fri.

jag kommer aldrig glömma dig, alltid ha kvar dig i en liten del utav mitt hjärta.
men det är dax att någon får möjligheten att vinna det igen..

platsen har tidigare varit upptagen.
det handlar inte om att jag glömt eller förträngt någonting.
Det handlar om en process i mig , som äntligen nått sitt slut.

det handlar inte om att känslor försvunnit eller känslor kommit tillbaka,
det handlar om att våga känna igen. på riktigt.



folk kan tycka att jag träffat allt för många, dejtat, pratat, grejat,
allt - för att kunna gå vidare, leva, i alla fall försöka.
det kan vara svårt att förstå för er, men man måste pussa många grodor
för att finna den rätta. jag har medvetet valt att leva loppan, testat mig fram.
men det jag inte visste , var att processen i mig inte var färdig.

det tog två långa år. två korta år, två händelserika år,
två år fyllda av svek, smärta, tårar, skratt, nya människor,
insikter, drömmar, äventyr. två år .



här står jag den 12 / december 2010 och känner att,
den 24 november var ett avslut, på riktigt.
och inget kan ändra på det som hände!


" i know everything is alright
everything´s alright "


/ T